Levertransplantation

Möjligheten till en levertransplantation har revolutionerat behandlingen för svårt leversjuka. Det har också bidragit till ökad kunskap kring sjukdomsmekanismerna vid svåra leversjukdomar. En hepatit C-smitta kan i längden leda till allvarliga skador på levern som t.ex. ärrbildningar. Detta kan utvecklas till skrumplever. Om du drabbas av svår skrumplever eller levercancer kan en levertransplantation bli aktuell. Transplantationen görs endast vid livshotande tillstånd när läkaren anser att den kan vara till hjälp. Sedan starten 1984 har fler än 3000 levertransplantationer utförts i Sverige. Transplantationerna görs idag vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge samt vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Antalet operationer begränsas av antalet leverdonationer.

En levertransplantation kan rädda liv

Levertransplantation kan vara den enda utvägen

Om din hepatit C-infektion leder till skrumplever ökar samtidigt risken för levercancer. På sikt finns det alltså två olika riskfaktorer för den som drabbats av hepatit C. Båda kan leda till behovet av en levertransplantation. Det är vanligast med avlidna donatorer men i vissa fall, beroende på tidsram, använder läkarna sig av levande donatorer. Den senare metoden används oftast vid levercancer eller vid akut leversvikt samt när föräldrar donerar till små barn. Operationen tar ett antal timmar och när den är avklarad får patienten tillbringa några dygn på intensivvårdsavdelningen. Vanligtvis är den totala vårdtiden för en transplantation av det här slaget dryga tre veckor.

Uppstår komplikationer kommer det att förlänga vårdtiden. De problem som kan uppstå efter en levertransplantation är exempelvis galläckage, avstötning, infektioner och ett behov av re-operation (att operationen måste göras om). Det sistnämnda kan behövas om det bildas en blodpropp i kärlet som försörjer levern, en allvarlig komplikation som uppstår tidigt. Är komplikationen svår kan den till och med leda till re-transplantation, en transplantation av ytterligare en ny lever. Rent statistiskt så ligger överlevnaden efter en transplantation av levern på dryga 90 % efter ett år och 80 % efter fem år. Några få patienter drabbas av njursvikt och måste således även njurtransplanteras.

Hepatit C kan påverka utgången

Fram till nyligen har antalet personer med hepatit C som överlever en levertransplantation varit sämre än för andra patientgrupper. Det beror på att viruset alltid infekterar det nya organet och ärrbildningen sprids då snabbare än innan transplantationen. Vissa patienter utvecklar en väldigt aggressiv form av hepatit vilken kan leda till skrumplever inom ett år. Statistik från 2014 visar att 20 till 30 % av patienter med hepatit C som har fått en ny lever transplanterad drabbas av cirros inom fem år. Den enda effektiva behandlingen för de patienter som åter igen drabbas av svår skrumplever efter transplantationen har varit en re-transplantation.

Sedan 2014 finns dock tillgång till nya antivirala läkemedel som är mer effektiva än de tidigare mediciner vården har använt sig av. De nya medicinerna har heller inte lika svåra biverkningar som tidigare antivirala mediciner har haft. Vanligtvis behandlas patienten med dessa mediciner medan de väntar på en ny lever, något som förbättrar prognosen efter transplantationen. Med hjälp av dessa nya och effektiva medicinerna hoppas läkarna kunna hjälpa många fler patienter genom att vända sjukdomsförloppet innan en levertransplantation utförs Detta förbättrar överlevnadsstatistiken och kan förhindra behovet av en ny transplantation. Förhoppningen är att behovet av en levertransplantation över huvud taget ska minska påtagligt under de närmaste åren. Forskning kring hepatit C och även kring antivirala mediciner överlag fortsätter vilket kan komma att leda till ytterligare förbättringar och framsteg i framtiden.

Vetenskapen har gått framåt

Den första levertransplantationen någonsin gjordes på djur under 1950-talet. Första gången en levertransplantation utfördes på en människa var 1963. Då var resultatet tämligen nedslående. Idag ser det mycket ljusare ut för de patienter som genomgått en transplantation. Detta gäller även för de patienter som har drabbats av hepatit C, en grupp som tidigare har varit väldigt utsatta för risker och komplikationer efter en levertransplantation. Tack vare stora vetenskapliga framsteg finns det idag tillgång till mycket mer effektiva mediciner som förhoppningsvis kommer att hjälpa många transplantationspatienter att undgå behovet av en re-transplantation. Förhoppningen är att behovet av en transplantation ska minska bland hepatit C-drabbade, något som förbättrar oddsen för överlevnad ytterligare.